kikki84

har idag passerat sedan Noah föddes, å både mitt å min sambos liv förändrades för alltid, å jag vet att jag har sagt det förut, men jag måste ändå säga det igen... "Tiden har gått så otroligt fort.." Kommer fortfarande ihåg när man va liten å väntade på sin födelsedag eller på julafton... Tiden gick så långsamt, tiden kunde aldrig gå fort nog... Nu passerar födelsedag efter födelsedag, julafton efter julafton så fort att man knappt hinner blinka.. Men jag antar att ju äldre man bli, dessto fortare går tiden... Jag menar, lillsyrran är redan 20 år, eller snart iallafall, hon fyller den 14e denna månad... Å jag antar att mamma tänker på att det bara va igår som hon hade den lilla bebisen som skulle få namnet Nathalie i sin famn... Jag undrar så hur det kommer bli när Noah växer upp, en dag vaknar man å helt plötsligt så är han fem år, eller tio år, å tiden där emellan är bara minnen... Men men, än är jag inte där.. Han är ju inte ens ett år ännu... Även fast det närmar sig med stormsteg...

Jag kunde inte hålla tassarna borta från mp3-spelaren igår kväll... Jag skulle bara lyssna en stund, men det hände så mkt så jag kunde inte sluta lyssna, å helt plötsligt va klockan halv ett å signaturmelodin till Harry Potter hördes i lurarna å Jim Dale (uppläsaren) sa att boken va slut å lite blablabla... Det va nästan så att jag fick tårar i ögonen.. Längtar nu tills boken släpps på svenska, så att jag kan läsa den igen, å så att jag med säkerhet vet att jag har förstått allt rätt... Å måste säga att det gick lättare än jag trodde att lyssna på boken på engelska... Jim va en otroligt bra uppläsare... Han fick liv i karraktärerna på ett bra sett... Varje person hade sin egen röst.. Han får ett högt betyg av mig iallafall.. Men en stor stjärna i kanten...

Å nu när den boken är slut så ska jag återgå till Stieg Larssons "män som hatar kvinnor"